Vecka 12 (11+0)
Vecka 12 liksom! Hur snabbt går inte tiden? Den här graviditeten bara rusar fram, över en fjärdedel har ju redan passerat. Inte så konstigt att det känns annorlunda såklart, förra gången hade jag väntat i tre år på att få bli gravid. Den här gången väntade jag 0 dagar, och 6 veckor hade redan passerat när det stod klart att vi skulle få ett syskon till E.
Idag skulle vi ha varit på inskrivning på MVC, men när jag vaknade imorse såg jag att jag hade ett missat samtal från Okänd och ett meddelande på telefonsvararen så jag förstod ju att det var nåt skit. Vår barnmorska var sjuk och tydligen var så många andra sjuka också att vi inte kunde få en annan tid idag. Vi fick en tid på fredag kl 10, med en annan barnmorska. Men som vi väntat och det var så perfekt att det var idag då jag ändå hade semester. Hade varit skönt att kanske fått lyssna på hjärtat också innan jag kom tillbaka till jobbet på onsdag. Min mage syns nämligen väldigt mycket och jag hade inte tänkt hålla det hemligt så länge till. Men nu vill jag ändå vänta tills vi får trevliga besked från MVC på fredag.
Jul och nyår har varit härligt, trevligt, mysigt och lite Noréenskt, som sig bör. Vi har kuskat runt mellan fyra olika ställen (Norrlandx2, Småland och Linköping) i två veckor innan vi äntligen kunde få sova i våra egna sängar igen den 2 januari. Nu har vi bara varit hemma och skrotat i fyra dagar och haft det väldigt skönt.
Jag har mått illa, mest kvällstid, varit hungrig, frusen, kissnödig och gasig. Jag vet att rå lök och vitlök gör det värre, när jag är gravid får jag lite av en IBS-mage light, men så länge jag vet vad som orsakar magknipet from hell så känns det ok. Mest har jag dock njutit av all god julmat. Har ätit massor!
E har haft det härligt med släkt, vänner och jämnåriga små kompisar. Allra helst nyårsafton med våra fina vänner var rolig, då han kunde leka med kompisar i åldrarna 8 månader – 5 år. Vi fick också veta att min sambos kusin äntligen ska bli pappa. Till tvillingar!!! Hans sambo har redan två barn sedan innan som är 7 och 12 år, men han har inga barn. Han är 37 som jag och jag förstår att han har längtat efter barn. Så efter att hans sambo av olika anledningar ätit lite Pergotime så blev hon gravid och nu ska han alltså få bli tvåbarnspappa, och hon fyrabarnsmamma. Så himla häftigt!
E har varit mammig under jullovet och jag har varit E:ig. Det är som om vi ville passa på att kramas extra mycket nu när jag var ledig, och innan min mage blir för stor för att jag ska kunna ha honom somnandes på min mage på kvällarna. Som jag har njutit av det!
De senaste tre nätterna har dock varit förjävliga. Ingen i familjen har sovit bra och jag tror den där förbaskade fullmånen har ett stort finger med i spelet. Pratade med brorsan idag och han sa också att han sovit superdåligt och att han hört flera som haft insomna de senaste nätterna. Nu kanske ni tänker att man sover dåligt för att man vet att det är fullmpne, men ser ni, den här extra lampan på himlen upptäckte jag inte förrän igårnatt. Så det var mer som ett ”AHAAAAA!” istället för ett ”ja nu kommer jag sova dåligt i några nätter, jag bara vet det”. Har ni upplevt samma pajade nattsömn den här veckan?
Min sambo nattar E och jag har nyss gjort rent vårt toast-järn. Det blir varma mackor och té till middag. Svärmors ostkaka med grädde och sylt till efterrätt. Mums!
Hoppas på att få sova gott inatt!